Walkin' on the line

Jag hade tänkt att skriva något om bilden här under. Något om att livet är en lina, vilket är något jag skrivit om förut. Så då tänkte jag istället bara förbättra det inlägget jag skrev förra året. Men som vanligt kunde jag inte få ut några ord och därför får inlägget vara som det en gång var.

Även denna gång skulle jag uppskatta om ni berättade för mig vilken bild som var snyggast.

"Livet är som en lina och vi alla balanserar på den. Vissa dagar dansar man på linan. Vissa dagar måste man kämpa riktigt ordentligt för att hålla sig kvar. Ibland tappar vi balansen men lyckas hamna på fötterna igen, ibland lyckas vi inte. Ibland kanske vi hoppar. Ibland kanske någon puttar ner en. Ibland kanske man snubblar. Varje dag riskerar vi att falla av, allt som krävs är ett felsteg.

Linan symboliserar våra liv och vårt uppdrag är att dansa på linan, se till så att inte du eller någon annan faller, hjälpa de som har tappat balansen att återfå den och att göra allt vi kan för att kunna le, vetandes att man har gjort det bästa i varje i situation, när linan når sitt slut
."





jahara.

With your family here beside you

I tre dagar, nästan, har jag gått runt och tänkt "fan, det är kört nu, det är över". Men sen hände något, Dolly spelade en låt jag verkligen behövde höra. Vi kan klara detta. Ingen vind blåser omkull en skog så här lätt.
Tillsammans ska vi stå upp starkare än något.



jahara.

Tänk så broder, tänk så

Ta tag i ditt liv nu, ryck dig i kragen och lev. Bli någon som du vill vara. Se till att bli nöjd över den du är och den du kommer att bli. Skjut inte upp saker, imorgon kan allt vara över. Att läsa detta inlägg kan vara det sista du gör. Denna dag kan vara den sista du lever. Så se till att du kan lämna livet utan ångest och med ett jävla stort leende.
Det är liksom vår mening med livet...

Bilden har faktiskt till inlägget att göra, men man kanske måste vara lika djup som Lukas för att ta förstå..

Jahara.

Ytlighet

Jag skrev en gång "Men har du personlighet, kunskap, ett mål och en dröm, så spelar det ingen roll hur du ser ut, du kan nå hur jävla långt som helst ändå."
Nu 1 år, 4 månader och 5 dagar senare sitter jag här och undrar ifall det verkligen stämmer. Susan Boyle till exempel. Hon hade inte utseendet och det tog henne över 40 år att nå hennes mål och förverkliga hennes dröm. Hade hon haft ett ansikte likt mitt(ska snart sluta spela självgod) hade hon varit känd för länge sen. Hon skulle ha tagit tag i andra drömmar och mål istället för att kämpa med de första. Varför sätts käppar i hjulet för att man inte har det yttre? Varför ska man behöva kämpa extra?För mycket fokus, nästan all, ligger på hur vi ser ut och hur vi klär oss. Vi glömmer bort att vi är den under alla kläder.

När lät vi ytan ta över den vi är?

jahara.

Idioti del 1

Alla ser homo sapiens (sapiens?) som den smartaste varelsen på planeten jorden. Och det är just på grund av denna anledning som vi tror att det är vi som styr världen. Därför ska jag i detta inlägg, och i en del inlägg framöver, berätta för er hur dumma vi människor är och på så sätt få er att förstå att världen inte är vår och borde aldrig bli.

Jag väljer att börja lätt. Tänkte först slänga in ett klipp från youtube men läste sedan denna artikel och bestämde mig för att kommentera den istället. För er som inte orkar trycka på länken lyder rubriken så här: "Beckham: Jag älskar att städa".

Vet ni hur många människor som har dött idag på grund av en annan anledning än ålderdom? Hur många som idag har svält ihjäl? Vet ni hur mycket vi har förstört moder jord? Vet ni hur vi kan rädda den? Klart ni inte gör, för det är inget de skriver om och det är inget vi bryr oss om heller. Vi vill veta hur mycket David Beckham älskar sin dammsugare(kärleken till den har säkert inget med städningen att göra). Vi vill veta vem som dejtar vem. Hur man klär sig rätt. Vad som är inne eller ute. Vart står det att det är vi som är anledningen till naturkatastroferna? Att folk i Thailand, Australien och Himalaya måste lämna sina hem för att vattnet i floderna stiger?

En dag kommer vi att ha förstört allt levande som finns. Vi kommer att ta djurens och växternas liv, vilket kommer leda till att vi tar vårt egna. När världen går under kommer vi undra vad som händer. Vi kommer inte att ha någon aning, för allt vi vet är att David Beckham älskar att städa.

Jag slänger in klippet jag hade tänkt slänga in från början också..


Jahara.

Background glory

När den som är framför blir suddig, för att fokus sätts på dig.
När varje detalj blir synlig och klar för att du är någon man vill titta mer nogrannt och närmre på.
När odren tar slut och tåget går om 1h måste Alice cykla iväg för att vara säker på att inte missa det!



Ahara.

You were here to change the world


Folk har dyrkat Jesus för sina predikor och budskap. Av samma anledning borde folk dyrka dig. Medan andra sjunger låtar om helt ytliga saker sjunger du låtar som kan och har förändrat världen. Trots din bortgång kommer du leva föralltid. Du kommer alltid finnas bland oss och sprida det budskap du alltid har spridit. Din röst kommer att förevigt vara hörd.

Vi är världen, du har lärt oss det. Vi alla måste stå upp som en, det är det vi ska göra nu. Vi ska göra världen hel, precis som du har bett oss att göra. Vi ska börja med personen i spegel, få den att ändra sitt sätt. Inga budskap är klarare än dina.

Theres a place in your heart
And I know that it is love
And this place could be much brighter than tomorrow
And if you really try you'll find there's no need to cry
In this place you'll feel there's no hurt or sorrow
There are ways to get there if you care enough for the living
Make a little space
Make a better place...


Heal the world
Make it a better place
For you and for me And the entire human race
There are people dying
If you care enough For the living
Make a better place For you and for me

We could fly so high
Let our spirits never die
In my heart I feel you are all my brothers
Create a world with no fear
Together we cry happy tears
See the nations turn their swords Into plowshares
We could really get there If you cared enough for the living
Make a little space
To make a better place...
Heal the world

Igår?



Va det inte igår som Bella, Lotta, Ulla och Roxanna tävlade om vem som kunde vinna Tomtens hjärta?
Nej, det var för ungefär ett halvår sen som det var den 15 december och tävlingen var i fullgång!
Många av karaktärerna har utvecklats under våren. Roxanna har legat och förpuppat sig och nu har hon vingar. Ingen vet vad det innebär.
Förutom att hon har blivit en fjäril, och tagit många steg i livet, visserligen tar alla människor steg varje dag, steg för att komma till toaletten, köket etc, men förutom det så har hon även bytt glasögon. Det jag vill komma fram till är att alla karaktärer har utvecklats. Nästa års kamp om Julbockens hjärta kommer bli nog så spännande!

ahara.

Jag hatar världen

Med följande ord hedrar jag dig ikväll:
Lev livet fullt ut

jahara

Lev engligt magens bibel

Livet är för kort. Gör det du vill. Inte det du tror någon annan vill. Gör det som kan leda till dina drömmar. Dröm blir verklighet. Låt magen vara din karta till ditt mål. Följ tjocktarmen liksom. Eller bara magkänslan. Bli det du vill bli. Ingen ska stå i din väg.
Hjärtat är ingen bra karta, möjligtvis en bra kompass. Den kan visa ungefär vart du ska, men du skall icke alltid förlita dig på det.

Jag kommer ha nytta av retorik hela livet, men jag vet ganska långt inne i mig att jag intekommer hinna med båstad någon annan gång. Fuck. Djävla lunga!

Ahara


We always fly together

Kanske är dags att lägga upp den här med..


Efter att ha skrivit en text på 800 ord insåg jag att resan inte går att återberätta. Inga ord kan rättvist spegla helgen, den helg som satte innebandyn på min topp. Innan jag satte mig på den buss som skulle ta oss till Nyköping var jag fast besluten på att detta var min sista resa som innebandymålvakt. Hjälmen skulle läggas hyllan på för att aldrig mer tas ner. Nu velar jag som aldrig förr. För med er blev innebandy kul. Er glädje till sporten blev min glädje till sporten.

Med trumslag, ljuva stämmor och glöd har vi marscherat, slitit, kämpat och lämnat spår. Nyköping glömmer aldrig Örebro. Vi glömmer aldrig Nyköping. Vi flög tillsammans i ett V. Vi kvacka tills vi tappade rösten. Vi satte spår i varandra, oss själva och de som hade äran att vara där vi var. Ingen glömmer Örebro, inte ens haren.

Vi må ha slagit nävar i väggen, slängt svordomar i luften och låtit tårarna forsa, men vi reste oss upp, höll huvudet högt och hejade stolt på vårt Örebro . Vi vek aldrig ner oss. Utan något guld runt halsen lämnade Vi Nyköping som vinnare. Ingen glömmer Örebro.


Jahara.

Världens bästa!

Idag fick jag bekymmer, något jag dock gått och tänkt på väldigt länge. Väldigt länge. Sjukt länge när jag tänker efter.
Men det finns alltid en lösning, eller två, eller tre. Jag ringde till den allvetande sophögen, världens bästa Andreas. Han fick mig att må bättre och känna att jag kan gå olika vägar för att nå dit jag vill.
Tack, återigen.

Ahara.


Framtiden

Nu är det mycket i skolan. Jag gillar inte skolan. Men inte bara det. Jag har ett beslut att fatta.
Inom en snar framtid måste jag bestämma hela min framtid - vad jag ska göra resten av livet?

Måste man veta det när man är 18 år, 11 månader, minus 5 dagar? 

ahara


Today, Tomorrow, To much..

Först kommer ett år, ett år av väntan.. Antingen skola eller jobb!

sen kommer ett år med äventyr, ett år med Johanna, ett år i solen, ett år i Australien..

sen back to life, studera.nu..

Vi får ju se om planen håller. Och var jag bär av.
Kanske blir att studera till Mediesäljare i Båstad.
Kanske blir att plugga på Chalmers till Affärsutvecklare..
Eller så tar jag det där året och jobbar på ICA. Money money money (ABBA)

Jag kan ju bli vad fa-an jag vill...
Kan dock inte läsa de program där man behöver en viss behörighet som jag inte har.........

Ahara.


Djup update

Mindre djupt: Jag har kommit till de skedet då jag måste namnge min karaktär. Det har tagit stopp med andra ord.

Djupare: Mitt hjärta har ändrat färg och snart ska jag tillåta andra att se det. Jag skulle kunna skriva världens längsta uppsats om detta, men jag skulle lika gärna kunna fatta mig kort. Jag har hittat hem.

Djupast: Jag har dragit mig djupt in i ditt senaste år denna kväll. Från den dagen då vi inte kände varandra till idag. Jag har analyserat allt du skrivit och sagt och försökt komma fram till hur du känt. Försökt att förstå. Försökt att finna svar.
Mission failed.

Jahara.

What if

Sen på tal om pengar. Tänk om man var född rik.
Alltså som hon. Den där Vickan, kronprinsessan ni vet!?!?
Bara leva livet hela livet. 
Inte jobba, inte slita.
Bara gå i skolan, lära sig engeska lite extra bra. 
Lära sig lite Vardagligt hyffs, som man etiskt sett kan lära sig själv.

Nu sitter jag här och blir stressad och näst intill deprimerad för att jag inte ens har något ynka sommarjobb.
Jag menar den här sommaren är ju bara en sketen liten del av mitt liv. 
Vad ska jag göra efter sommaren? Plugga? Jobba?
Om jag ska plugga, vad ska jag plugga? Vad vill jag bli? Vad är lönsamt?
Om jag ska jobba, var ska jag jobba? Kommer jag ens få ett jobb? Hur mycket ska jag spara i månaden till Australien resan?

Livet är ett lidande, tills man når Nirvana. Kanske lika bra att sluta bli tillfredställd.
För varje gång man har mättat ett begär, så kommer det nya.

ahara.

En stund av saknad

Ögonen mina vattnade till. Minnena mina kom tillbaka. Saknaden min blev större än någonsin.

Jag saknar inte att vandra upp och ner för trapporna, jag saknar inte att sitta i de skabbiga salarna eller i en äcklig matsal och äta en minst lika äcklig mat. Men jag saknar att vandra upp och ner för trapporna vid sidan av er, jag saknar att sitta bredvid en av er undertiden en mindre saknad lärare pratar något mindre saknat skitsnack. Jag saknar att avnjuta en äcklig måltid med er. Jag saknar bira bira bira, bers bers bers. Jag saknar att spela ketchup mos i stuprännan. Jag saknar att vandra till turken eller Ica för att köpa euroshopper. Jag saknar att varenda människa gick emot Sara och att hon inte fick en syl i vädret under hela hennes värdelösa termin som lärare. Jag saknar att hela klassen skrattade högt och gott när någon fick målbrott. Jag saknar TPNM. Jag saknar 9b.


Fan, vi var bra och jag kom på det för sent.

Jahara.


Dagens lilla sanning

Jag kan nog inget annat göra än att le varje gång jag tänker på det, tänker på er. Om inte era vänner är mina vänner, är era vänner fjärtar i rymden. Runt om mig vandrar människor som förtjänar den bästa tänkbara titeln. En titeln som ännu inte finns, men som jag någon dag ska skapa. Tills dess kommer jag aldrig att finna ord som förklarar er eller min tacksamhet. Så jag sätter punkt här och hoppas på att ni förstår att det är er jag lever för. Idag, imorgon, tills dagen då jag dör.

Jahara.

-

And I don't want the world to see me.
Cause I don't think that they'd understand

ahara.

Baktiden

Jag vet inte vad som händer, men jag har en vilja att skriva om livet. Det kan vara Agnes ljuva stämma som sänker ner mig i detta djupa hål jag så många gånger har undvikit. Har förresten hört låten om och om igen i cirkus en halvtimma nu, inte psykiskt påfrestande alls.
Men livet var det, framtiden, baktiden och nuet.
Baktiden, som jag säger, de förflutna, som normalt folk säger, det är ju inget annat än minnen. Dåliga som bra, de är fortfarande "bara" minnen. Du kan glömma och komma ihåg, men du kan aldrig ändra. Gjort är gjort, som man så surt och så rätt säger. Varför då sucka och ångra? Allt jag har gjort har tagit mig  hit, där jag är idag. Även fast här inte är det ställe jag vill vara, så är det en bit på vägen.
Jag ska sluta ångra. Framför allt sluta ångra det jag aldrig har gjort, utan det ska jag göra. Right here right now, som Agnes i detta nuet sjunger.

The future is all about what you make of today.
Nu ska jag bara komma på vad jag ska göra.

jahara.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0