Hörru

wOOOOP
Är illa tvungen att bekänna en sak.
Jag har varit på min gata. Eller min familjs gata. Tror ni mig inte? Här är ett bildbevis som heter Duga... Hollingworth st.

JUSTÄ. KOM DÅ!



Kanske ska berätta att vi har det bra. Vi har det bra.

aharaaaaååå

Nu har Ragnar pluggat igen sin anal med en sjal

Ragnar mår bra nu.
Våra konton också.



Natten spenderas i Bondi hos de där nötterna vi bodde hos sist. Aj lajk them. Imorgon åker vi hem. Kanske. Det är målet i alle fall. Noteringsinlägg ska ni då få. På återhörande.

jahara

Historien om Kostymnissens liv. NOT

- Well i'm from a small town, Tamsworth. Do you know how a tire looks like? Yeah? - Err.. No? Vi ville bara veta vagen till deras workshop, och sa fick vi inte bara hora hela hans livshistoria, vi fick aven reda vad ett hjul ar fornagot. Vilket i sig ar lite ironsikt med tanke pa att Aboriginerna var de enda folkslaget som inte uppfunnit hjulet nar de blev kanda for omvarlden. For ovrigt, allt har lost sig och inte en krona har lagts ut for att fixa lille Ragnar. Det skulle givetvis inte kosta en krona vilket fall som helst. MEN, det var inte sa jag menade.

Ragnar är lite buske

Igår var det ännu en dag i livet med många första gången upplevelser. Första gången som jag åt en fotlång macka på subway. Första gången jag köpte en australiensk dagstidning. Första gången jag var i städer jag inte minns namnet på. Första gången jag gick in på herrarnas toalett. Japp. Ibland är det svårt att läsa på skyltar. Det var även första gången jag var med om en punka. Ragnar svek oss lite igår, men egentligen gjorde han bara oss en tjänst. För fy vad tråkig dagen hade varit om inte hjulet hade pyst. Detta säger jag givetvis bara då allt slutade bra. Ingen skada skedd. Kaptenen styrde bilen mot kanten. Presidenten aka kartläsare, fixarn, stekarn, DJ and so on, ringde till road assistance, som bytte ut däcket. Ragnar rullade vidare.

Idag var det nog sekunder från att hända samma sak. Vi stannar till vid en mack för att sträcka på benen och fläkta oss. Vattnet rinner ut från the coolant och sekunder efteråt upptäcker vi (okej, det var en nisse som parkerade bredvid oss som upptäckte det) att det däcket vi precis bytt ut är på G att gå sönder. Fixarn får återigen sitta i telefonkö och ringa en mekaniker. Körförbud sa han. Vi fick färda oss till Yass camping och här stannar vi till 8.30 imorgon. Då kommer han och hämtar oss för att visa oss vägen till verkstaden.

Det är humor. Pratade med pappa för några dagar sen. Sa att jag hade köpt en Ford och det första han säger är "akta verkstaden bara." Jag skrattade instämnade, då pappas gamla fordjävel fick besöka den en del. På tal om svordomar så har vi tagit en paus i den leken. Skulle inte palla att varken få äta godis, dricka läsk eller att svära när något sånt här händer.

Imorgon kanske mitt fina konto åker ner på noll. Framtiden har svaret. Nissen, låt oss kalla honom får Nils, som hjälpte oss idag var väldigt trevlig och ville vårt bästa. Inte ska vi komma hem i trälådor sa han. Vi ser på den ljusa sidan, njuter av tiden i en stuga. Sover skönt i en säng. Jag måste skeda med Alice. Alice sover redan. I mitten på sängen. Tack... Duschar(välbehövligt). Laddar pryttlar. Bloggar. Facebookar. Lagar riktig mat. Skrattar. Umgås. Uppskattar att Ragnar ger oss lite mer upplevelse. Lite mer att leva för. Miljonär ska man ju bli ändå, nya pengar kommer alltid.

Såw. Nu var det slut på det där nödvändiga som måste berättas. Återkommer gör vi givetvis.



jahara.

Dum av dig

Apollo Bay. Great Ocean Road. Vi lever. Matilda lever. Jessica lever. Ragnar... lever.
Men som trogen ford han är, blir det verkstaden på måndag. Verkstaden innebär att återigen fara till Sydney.

Massproducerar nog när vi är hemma igen. Om några månader så att säga. Bilder. Filmer. Noteringsboksinlägg. Det är bara att hålla andan tills dess.



My crew in Canberra.Utanför för det så kallade Parliamentet. En vecka sen på ett ungefär.

jahara.

Hej väg

-Hii waaay..Hur e läget!
-Jo, det rullar på så där härligt, inte ens tungt i uppförsbackarna (fast det är det tyvärr ibland för stackars Ragnar) -Lever livets liv med andra ord.
-Ja, jag kunde tänka mig det (och detta trots att jag inte brukar vara så bra på det där med att tänka...)
-Aah. Annars har det faktiskt varit lite körigt på senaste tiden.
-Aaaaja ja ja.



Aharaa


Ragnar

Det finns otroligt många sätt att börja ett inlägg på. Först kom jag inte på ett enda, sen kom jag på det bästa. Med ett stycke Ragnar.



Låt oss ta en sak i taget denna gång och i detta inlägg bara fokusera på att berätta vart vi är, att vi lever, hur bilen rullar och allt annat sånt där tråkigt som mamma, pappa och andra vuxna vill veta. I nästa inlägg kan jag berätta vart vi har varit, citera lite citat och visa heaps med bilder.

Vi hänger nu i Lakes Entrance. Staden finner ni mellan Melbourne och Sydney, på sydkusten, i staten Victoria. Andra natten här, denna gång på ett hostel och inte i en bil, för mig och Jessica så att säga. Dicken och Alice skedar i Ragnar, vår Ford från 94. Som rullar tungt i uppförsbackar, dricker mycket vatten och gillar att föra oväsen. Känns precis som kärran mamma har hemma. Lite yngre bara, och lite bättre. Lite mera buske. Och med en stereo.

Målet är fortfarande Melbourne och The Great Ocean Road. Imorgon drar vi oss förmodligen en timma närmre och stannar i Bairnsdale.

Höstan börjar hitta hit och när solen har gått och lagt sig tar den värmen med sig. Det blir kallt. Fruktansvärt kallt. Vaknar upp av att man fryser- kallt. Så vi köpte täcke. Gänget och jag. Ett varsitt. Summa= nöjda!

Vi går och lägger oss innan klockan 10 för att det är mörkt på rastplatserna. Stiger upp gör vi tillsammans med solen, oftast. Åker lite bil. Äter lite mat. Snackar lite skit. Alice kör för övrigt jättebra. Det är bara svårigheten att skilja på höger och vänster som kan ställa till det ibland. När vi ska svänga alltså. Höger säger kartläsaren. Vänster svänger Alice.

Så, ett inlägg, check. Hörs en annan dag.



jahara



Let's hit the road then

Ni förtjänar att veta vad som händer och att vi fortfarande lever. Igår fixade vi klart allting med bilen och den är nu i vår ägo. Det är nu ni kan börja sitta därhemma och vara lite oroliga. Det är nu jag kan förstå er.

Efter 5 timmars väntande och tjötande var allting klart och vi brummade iväg till Bondi för att sova där en sista natt. Alice slog bara på vindrutetorkarna en gång(de och blinkersen har byt plats) och körde bara på höger sida en gång. Jag är mycket stolt.

Idag far vi alltså. Första målet är att försöka åka till IKEA och köpa madrass, samt lite mer godis än det vi investerade på Svenska Kyrkan igår. Vårt andra mål är Blue Mountains, för att kompletera för föregående besök och för att hålla oss runt Sydney ifall något skulle hända med bilen. Vi har nämligen 3dagars öppet köp.

Sååw. Kommer att blogga på vägen, vilket innebär att vi hörs ganska så snart.

Woop woop. This is it.


Vad gör vi? NU KÖR VI!

Familjen.

jahara

RSS 2.0