BUTTAHARA

Mitt Lindsay Lohan lyssnande har återupptagits, och inge ont med det folks. Hon är tyngaste. Och det är något jag vågar säga nu när hon är uppe på fötterna igen.
Lite One Tree Hill på det hela också, eftersom att det är på TV just nu..

Eftersom att det finns exakt 0 saker att göra i San Simeon åkte vi idag till Pismo Beach och deras outleter. Pappa köpte 4 skor, Jenny köpte 3 och jag köpte 0.
På vägen hem stannade vi i Morro Bay och det gjorde vi bra. Vi uttökade vår djurlista och har nu också sett Zebror, sälar och jordekorrar. 109 bilder togs och under ungefär 32 tillfällen önskade jag att min objektiv hade kommit lite tidigare.

Nu så här på kvällen tog vi det bästa San Simeon har, solnedgången. Vilka bilder.
Magiskt.

En bild av många, men spar de andra till bloggtork tillfällen.

Jahara.

Kan ni tänka er en liten mysig by?
Vi är inte där..
Vi är i San Simeon. Vet ni vad de har i här?
3 mini markets och 20 hotell.
Ovärt, kanske de flesta tycker.
Men hej hoe, 20 steg ditåt, sen woola, the ocean.

Dagen i övrigt har varit bilig. Vi såg en död skunk och det var en oersättlig vy.
Sen har vi kört i bergen lite, sen vid vattnet och sen vid något annat. Berättade jag att vi såg delfiner också?
Inte så viktigt kanske, men plask plask sa dom.
Fan att mitt objektiv inte hann komma, sa jag. Eller nej, jag tror nog att jag skrek det.

Pappa körde inte fel idag, men det var inte svårt att köra rätt idag. Bara att följa vägen hela vägen.
Här får ni en on the road bild och inga fler ord.


Jahara.

Trots att vi missade Universal Studio touren, blev dagen faktiskt väldigt lyckad. Vi bokade en liten tripp runt Hollywood och fick oss några ideér till våra kommande dagar där.


Jag och Jenny på piren i Santa Monica

Alice tar en "efter frukost" tupplur och får samtidigt en bitchblick av bitchen själv.

Om man tittar riktigt nära ser man att det står Alice framför.

Närmare än så här har jag inte kommit Johnny Depp än. Men detta ska nog räcka för att göra
Lisa avundsjuk.
Förövrigt så har jag klivit på massa stjärnor, gått förbi, vad som sägs vara, världens dyraste butik
och sett på snygga hus i Beverly Hills, David Hasselhoffs gamla lya och Jennifer Anistons gamla lya,
till exempel.

Imorgon fortsätter resan till San Simoen. Bil i 4 timmar väntar. Med pappas körning och GPS svårigheter
plusar vi på några extra timmar, så en bilfärd på kanske 6-7 timmar väntar. I like it.

Jahara.

Jag har fått bita mig själv i tungan många gånger för att inte köra en officiell countdown, och visst fan har jag lyckats. En nedräkning uppe i hjärnkontoret har dock varit i full gång sen 21 dagar tillbaka. De tre veckor har gått underbart fort, och nu är vi här, ready steady for the states!

Imorgon klockan 7.00, om Jenny lyckas vara klar i tid, åker vår fina KIA från ett mindre fint Örebro till Arlanda där en oförglömlig resa ska få sin början. Klockan börjar ticka iväg, mina ögon likaså, kanske dags att sluta och säga hejdå.

CALIFORNIA HERE WE COME!

Jahara.

Linnea- Oj, han fångade en älg på sin fisketur!
Alice- Oj, kul!
Elin- ÄREN DÖD?
Hahaha hahhaHaaa hahAHa hAHHA ha a!

Linnea- Fan vad läskigt!
Elin- Men den är ju DÖD!

Hahaha, observera att hon inte skämtar! :)
Ahara

Detta va ett underligt, konservativt och ballt ord, eller vilket humblebee skulle Hilary Duff gilla om hon satt på foten i ett runt getingbo?
Nu sjunger du en falsk falsett som Alice aldrig skulle göra. Ironi.
HAHA! Mamma är i telefon, cp Johanna.
Snurr på ballongen i fågelboet när Siri kommer instigandes. Hon lyser upp vanligtvis, alltid, dock väldigt sällan men aldrig. Nu flyger jag ner över horisonten, fast egentligen flyger jag på en åsna. Den slutar aldrig prata om Siri. Han är knasig och utvecklingstörd med stora fötter.
Alice säger inte adjö förän jag säger det. Knasiga vi! I will fly on a donkey, so bye. Sea chair ten.

Buttahara- That's how we do it

Det var inte så mycket mer än så jag hade tänkt att säga.
Men mitt FIFA manager 08 är installerat och klart. Sen har jag avbokat mitt objektiv, skulle inte hinna få den innan USA resan så det blev lite ovärt.

Jahara- Jag följer mina fötter

Little rascals? Vette tusan om det stavas så och jag orkar inte kolla upp det heller. Ont i magen har jag, ätit för mycket godis har jag. Alexandra vakna just gjorde hon, och Johanna är inte i rummet nu inte. Sofia har just åkt hem har hon!
Kolla på match imorn och sen spela egen ska vi göra, jag och Johanna!

Nu ska jag cykla hem, en bit med Alexandra, och en bit själv.
Tjabba hej!

Juste Little rascals, det va en film, den va bra varen!

Ahara

Girls to the bar, girls to the bar!
Jisses i kistan, jag saknart!

• Fysik. Varför i helvete ska man kunna fysik? Den kvinnan eller mannen som giver mig ett bra svar ska fanimej få ett pris!
• Pensionärer som inte kan cykla men gör det ändå. Ingen förklaring är nog behövlig, men det jag kan säga är att jag skulle ha varit hemma minst 10 minuter tidigare om de skulle ha gått på trottoaren istället.
• 120 minuter lång, onödig film där alla ändå dör i slutet.

Nu kanske man ska packa upp väskan från cupen?
Fast jag har inte mycket kvar, men det är det sista som man typ skiter och nästan aldrig tar upp.. Sen några månader senare så hittar men inte de där förbaskade shortsen som man letat efter en vecka i sträck.. Om inte mer. 

Men det hittar man ju nästa gång man ska ut och resa, så det är ju alltid bra.

Förövrig vann vi cupen, tummen upp!

Ahara.

Jag kom på en sak som jag och Assiiee pratade om idag. Jag har ganska små ögon.
Först sa jag att det är därför jag är så trångsynt, men det är jag ju inte. Jag har ju alltid rätt.
Så då kom vi fram till att det va för att jag ska kunna se alla sämmre, stämmer ibland.
Det va då jag kom på det, jag har ju små öron.
En anledning till min dåliga hörsel? Jag tror bestämt det.
Om du har sagt att det är anledningen till mig tidigare kanske jag bara inte hörde vad du sa.

Jag ber på förhand om ursäkt för alla gånger jag kommer säga va, eller bara le och se glad ut när du frågar när vi börjar.
Det är okej att dumförklara mig då, men jag har ju mina så att säga resons

När jag skadade mitt knä ville jag bara köra igång direkt, trodde självklart inte att det var någon svårare skada, dels för att det inte blev svullet och för att det inte gjorde jätte ont. Men när jag kollade upp knäet fick jag faktan att mitt främre korsband delvis var av. Jag tänkte negativt hela tiden, jag tänkte att när jag får operations tid kommer det redan vara nästa säsong och då kommer jag missa den också.

Sen råkade jag även ut för en svår nackskada, missade väldigt mycket, denna period var jag deprimerad. Den idrott jag utformade var något jag saknade så mycket att jag började föreställa mig när jag spelade innebandy, drömmde om det när jag sov. Jag började komma ner på träningarna och bli en i laget igen, jag kunde under deras vattenpauser stå och bara skjuta på mål. Jag började genast må bättre och jag satte målet att bli hel i både kropp och själ, knä och nacke. Det var en tung period, och nu när jag är tillbaka känner jag mig väldigt stolt och blickar bara framåt för att inte bli påmind om detta mörka skede i livet.

Det känns som att jag kan skriva en hel bok om mina tankar under min skadeperiod, men då skulle jag må dåligt igen, mår dåligt bara jag skriver denna lilla text kring det hela.

Ahara-Vi erbjuder träning för alla!

Idag har det varit en bra dag, trots en 8 timmars vistelse i skolan. Lektionerna har varit chill, jag har fått till en del kommentarer och spanskan bara flöt på. Dessutom fick jag träffa Lukas. Mycket bra skoldag med andra ord.
Men nu var det inte skolan som gjorde denna dag värd, utan det var distrikslagets återträff, samt min återträff med Alice, vi har typ inte setts på riktigt på 2 veckor, utan bara i varandras visioner, på träningarna med andra ord.
Kan ju börja med att berätta att Alice igår bröt vår vänskap genom att ge tillbaka, lättare sagt kasta, hennes nyckel till mig, trodde jag. Förstod sedan att jag tidigare hade bett om den, och att det var därför hon gav den till mig.
Men distrisklaget var det. För underbart gäng det där, kändes som om att man träffade en del av sig igen. Har förresten inte kramas så här mycket sen nyår, I like it.
Kan ju också säga att Dohn gjorde min dag när hon kallade mig subba. Det må vara den finaste förolämpningen jag någonsin har fått.
Huh? tänker ni.
Ni kommer aldrig att förstå, svarar jag sympatiskt(rätt ordval?)

Kvällen avslutades med en hel del skratt hemma hos Bjuhr, där även Alice befann sig. Kvinnan är löst bra. Vi lyssnade på massa gamla inspelningar, kvinnan är även löst cp. Ska nog försöka slänga in dom inom en snar framtid, förhoppningsvis.

Hyfsat bra fredag, eller typ den bästa på länge.

Fick även jordens största sug på Grease, därav 70talet. De får mig att minnas hur jag satt en jul, musik på och pusslandes bakom något hörn. Det kan låta väldigt stört, men det är inte vad det är, det är charmigt, på sitt sätt.

Sjuka dagar är värda dagar, ingen skola, ingen innebandy, massa film, massa läsande och massa sovande. Allt detta utan att ha dåligt samvete.
Johanna Skogh älskar't

Jahara- Alltid lite godare